skolminnen
Jag håller på och röja i mina lådor och hittade en diskett som jag stoppade in i datorn. Den här novellen låg på den, skrev den i nian tror jag. Jag tycker om den, den är så sorglig, lite fjöntig kanske, men ja tycker den e fin, om man får säga så om något man skrivit själv:)
Flickan i den röda klänningen
En pojke som förlorat sitt livs största kärlek, en gammal man, en död flicka.
Den döda flickan hade haft en röd klänning på sig, hon hade fått den utav sin mormor och den hade fått henne att tänka på sommaren. Hon var lycklig när hon bar den. Hon tänkte inte på vad hennes föräldrar hade sagt åt henne "var försiktig, lova det!" Hon hade lovat. Hon tänkte inte på bilen som kom alldeles för fort emot henne, hon tänkte inte på att hennes familj skulle sakna henne, gråta över henne och lägga blommor på hennes grav. Hon tänkte på sommaren då hon hade fått klänningen. Det var samma sommar som hon hade träffat Joel, den ensamma pojken som bodde tillsammans med sin gamla farfar i huset bredvid hennes mormors. Hon hade förälskat sig i Joel och sommaren de delade tillsammans var den bästa hon kunde minnas.
Hon kom ihåg att Joel hade tyckt att hon varit vacker i den röda klänningen och hon tänkte på honom när bilen träffade henne. Hon tänkte på sitt livs största kärlek när hon dog.
En pojke satt i en bil, han var försenad och körde alldeles för fort. Bredvid honom satt en gammal man, hans farfar. Båda hans föräldrar var döda och han bodde nu tillsammans med sin farfar i ett gammalt och dåligt underhållet hus. Han var stressad och tutade irriterat på bilisten framför honom. Han ville inte komma sent till Maria, flickan han träffat i somras och som fått hans hjärta att skena och hans kinder att blossa. De hade förälskat sig i varandra och hade varit ett par ända sen dess.
Han, Maria och hans farfar skulle ut och äta middag tillsammans, mest för att få ut den gamla mannen ur huset, där han satt hela dagarna och rökte pipa och följde nyheterna på TV: n. Pojken älskade sin farfar och tyckte att han förtjänade något bättre. Maria skulle möta dem på restaurangen, hon bodde ett kvarter ifrån den och hade inte långt att gå.
Hans farfar bad honom spänna fast säkerhetsbältet åt honom och han gjorde som farfadern bad honom. Han ville inte att någon han älskade skulle råka ut för något. Han hade ännu inte släppt koncentrationen från bältet då ha såg en flicka i röd klänning springa ut i gatan. Han ställde sig på bromsen men hann inte. Flickan låg livlös på marken och blod sipprade ur ett sår på hennes huvud. Han såg på sin farfar, som var oskadd, tack vare bältet. Han såg på flickan, som var död på grund utav honom.
I bilen satt en pojke som förlorat sitt livs största kärlek, på marken framför honom låg en flicka, hon bar en röd klänning, den hade fått henne att tänka på sommaren, den hade fått henne att känna sig lycklig.
